Slut på vilan…

Den här veckan kör vi igång med full träningsdos igen! Kändes lite trögt ur sängen imorse, men väl ute i skogen så föll allt på plats igen! Det var lovat regn – och regn blev det…typ hela dagen. Skogsmarken var grymt vattensjukt och det fanns sjöar på helt nya ställen.. Först lade jag och Björn ut en spårfläta med påföljande spår, till Binks och Kuling. Och vi gick ut varandras spår, dvs när hundarna spårade sedan, så korsade de sina ägares spår…mohaha! Binks tog sitt spårupptag fint, men kändes ‘ringrostig’ – vilket vi ju var, när jag tänker efter.. Sedan märkte han inte första övergången, men andra vände han direkt och skulle följa mina steg..först åt ena hållet, och sedan andra.. Hans spår gick sedan ut i sjöblöt bokbacke, och det var svårt. Speciellt ett ställe jobbade han hårt med, och jag tänkte att nä, nu har han fått vila för länge ändå… Trodde inte att vi skulle komma rätt igen, men slappnade sedan av och lät honom få jobba ut och lösa problemet. Och sedär – han kunde visst! Alla pinnar markerades, inkl en som hamnat långt ner i lövhögarna! Efter halva spåret så såg Binks ut som en dränkt katt th. och stod mkt riktigt och skakade medans han käkade belöningsleverpastej för glatta livet, vid en pinne. Kämpade verkligen, och det kändes som om han steg för steg, tog sig tillbaka till höstens spårnivå! Sista 100m gick på mossa, och då gick det undan! Först långt efter avslutat spår, så berättar Björn för mig att han hade lagt ett virrvarr, ungefär där Binks tyckte att det blev så svårt….

Sedan fick Gorm sitt 500m mattespår, och förvånar densamma med att spåra hårt koncentrerad och med LÖST LIGGANDE lina – de första 150m…missade inte en vinkel, inte en pinne och gick i spårkärnan!! (det tar alltså knappa 10 år för att få en kelpie att spåra i sansad takt??) Också Gorm ökade farten allteftersom, och med farten kom också lite slarv i vinklarna – och så avslutar han med att gå rakt förbi slutet…vilket hans matte kastar sig över, och elakt triumferar att den är nu HENNES!! (fast jo, godingen fick litta torkad lunga ändå, såklart!!) Uppletande blev det också idag, och detta har jag tränat med Binks under mellandagarna, fast det gick mindre bra då. (jag tror att det är Jessica, hon kan bara inte åka bort sådär, det måste hon förstå…) Idag var det full sprutt på fine Binks igen, och inga tveksamheter där. Dagens ruta var också lite kuperad, så vi kunde inte se hundarna längst ut, och de inte oss. Tydligen en bra grej, för då kan inte Binks få ögonkontakt med mig och fråga om det är rätt grej, eller inte… Tadaa!! Sedan – dagens stora smil! Jag lade ut en grej till Nash, så att han såg den – och han flög iväg ut, och studsade högt när han hittade – och hämtade sedan in den!!! Min lille fluffige raket – han har upptäckt en ny sida hos sig själv – det GÅR att bära saker! Gjorde om det en gång till, på större djup – och jajamensan, matte ska ha den! Jag ska bara tänka på att han släpper så fort jag berömmer, så jag måste hålla tyst. Duktig, duktig spets!! Körde hem, blöt ändå in på kroppen – men oj vad nöjda vi är nu, alla 4!

Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s