Boråslägret

Så har vi varit iväg på ännu ett träningsläger, mina älskade hundar och jag! Husvagnen drogs med, och tur var det – för regnet kom på söndagen!

Uppfärd fredag lunch, och möttes av urtrevliga Borås-medlemmar – och snart var grillen igång! Någon påpekade att jag hördes hela tiden, och det blev värre efterhand som vinet avsmakades – förstår inte vad de menar…

Lördagen började med att hjälpa en klubbkamrat att prova sin hund i söket, och det bådar gott! Sedan ett kort pass agility för Nash, med fokus på Fram, och en främmande platt.

Lydnad m Binks blev frittfölj, där han gick mycket bättre än i veckan! Sedan lite kryp, där han var lite hög..?… Nä, man ska ju inte känna sig säker på något moment, så inte glömma att träna! Ett par raka inkallningar med hög fart, belönades ordentligt! Avslutade m hopp, och upptäckte att pudeln fått stopp i hjärnan.. Löptiksfläck i gräset EXAKT där jag satt honom = vet inte, kan inte, hör inte…

Lydnad m Gorm blev frittfölj m positionsfokus. Och så fjärrdirigering på det, och så nöjd han såg ut!

Iväg till spårmarker som en skåning mest får drömma om, och efter att de frågat mig om jag vill ha spåret utlagt (som sagt – otroligt trevlig klubb, det där!) så fick Binks testa på ett hkl spår. Åter fick jag det där fåniga leendet i fejset, mest pga min lille hjältes spårkapacitet, men också över trollskogen vi gick i! Binks höll fint travtempo alla 1200m, och han hade orkat mer! Enligt Sture, spårläggare, så gick han mer el mindre i spårkärnan hela tiden men ändå fick vi bara med oss 3+slut. Söndagens spår blev då fokus på pinnarna! Och det blev ett 800m långt konkurrens-spår, ihop med en rottishane. Dvs Binks fick spåra varannan sträcka till nästa pinne – och jovisst, nu missades minsann inga! Och det är roligt att se hur lååång en pudel kan bli när det stryker förbi en rottweiler, i pudelns spår….hahaha!

Nash och Gorm blev det inga spår till, men de hjälpte till att leta upp kantareller istället!

Tillbaka på klubben så tillbringades lördagseftermiddagen med Uppletande, och åter i en terräng, fjärran från skånsk mylla. En brant backe med massa stenar att klättra sig förbi, och där kom ju en smidig pudel till sin rätt. Stenget i släkten, kanske?

Såklart skulle han tvunget upp i det värsta, på varje skick! Lite sneda skick och någon travsträcka, men 4 föremål plockades in utan tvekan, och inom tiden. Väldigt nöjd!

Stort tack till Thomas och Christel, som fixar och donar, för att få till så trevligt läger! Och tack till Borås BK som tar så väl hand om oss!
Och tack deltagarna, för helgens givande träning!

Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s