Återigen en nästan sommarvarm helg!

Sista dagen för att få träna sök på Skogssällskapets marker – passade vi på att få träna i fina Vedema-skogarna.
Tvärbrant bokskog på vänster sida – och något planare granskog på höger sida.
Åh vad det kändes grymt att inte få träna Gorm i den rutan!! Han hade bara älskat den – och de andra berättade oxå att han satt och pep (grät??? 😦 ) i bilen när jag gick iväg för att låta Binks gå söket.
Jag vill träna Gorm, och Gorm vill inget annat än köra sök igen – och så hade vi en av Skånes roligaste rutor att träna i…
Suuuck!

Jaja, inget att göra – Gorm måste bli hel och frisk först. Sedan ska han få gå sök igen – jag lovar dig Gormsemannen!

Binks fick 7 hittefiggar.
Medvind på vänstersidan i bokbacken – innebar att han fick köra m synretning där.
Snurrande motvind på högersidan – innebar att vi körde så mycket vindfiggar som vi kunde få ut, inte så lätt som det kan verka.
I alla skicken, så for Binks iväg så fort han fått veta varthän han skulle. Dvs han är inte klar för några oretade skick – men det är iofs inte så konstigt. Han har inte fått träna sök på någon regelbunden basis, och hittills har det mest blivit ‘social-sök’… Dvs upptäcka vad som är poängen med att hitta figgar…
Den biten verkar han däremot börja förstå. Hans fokus är rakt på, och hans sökbeteende har blivit mer målinriktat och distinkt.
Riktigt kul att köra honom, faktiskt – och jag blir inte bara lite nyfiken på att fortsätta träna sök m honom.
Sedan å andra sidan – han ska ju tävla i spår, så det kanske är lite dumt…

Sedan var Ingrid vänlig och gick ut ett knappt km-långt spår till Gorm istället. Det råkade bli liggandes lite länge – närmare 2 timmar, vilket i den knastertorra skogen gjorde spåret svåååårt!
Flinet i mitt fejs blev inte mindre, när Gorm sedan bara tuffar på – och tänder mer och mer, ju längre han gick i spåret.
Han var sååå duktig!! Och då är det ett sant nöje att bara hänga i linan bakom!
Vi har en bit kvar – och det är att han ibland spårar över någon vinkel, och det utan att draget i linan mattas. Eller att hans spårbeteende ser olika ut. Någon som har tips hur jag tränar detta? I nuläget så ‘hjälper’ jag honom, genom att bromsa honom när han gått över i 5-10m – och det känns som om han litar på att jag har kollen där.
Men bara släppa honom – och låta honom göra misstaget, och därmed tappa spåret kanske helt – tror mest kommer att få honom omotiverad…

Sedan fikade vi, och därefter kunde jag inte låta bli att lägga ett regelrätt apellspår som test till Binks.
Han är betydligt lättare att läsa, men oj så mycket som rullar runt i den hjärnan.
Han plockade spåret galant, och gick fint iväg. Sedan kom han ner där det varit kossor någon timme innan, och då var han ju bara tvungen att kolla vad det var för nåt… Sedan tillbaka och plockade upp spåret igen – som om han visste EXAKT var det gick…Så gick vi vidare, och med jämna mellanrum så var det lite ‘kosse-kontroll’ – och däremellan så inga frågetecken.
Han markerade varje pinne ordentligt – och tyckte att spåret var lite väl kort, efter bara 300m…

Puh var kvar hemma, och fick en skön promenad ihop m husse.

Idag gick vi ner till sandtagsdammen, och både Gorm och Binks tog sig några simturer.
Tror att jag ska dra ut Nathalie ikväll och få tränat budföringen, m Binks.

… å sen var ännu en helg slut… hur fort går inte tiden??

Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s